Det stora äpplet...
Äntligen kan jag skriva ner min story från New York, då min egen dator fungerar igen. Jag har skrivit för hand under resan, men nu blir det ett långt inlägg för att komma ikapp på bloggen!!! Hoppas ni orkar läsa för nu blir det bloggande för glatta livet några dagar framöver!
24-28:e Januari:
Resan fran Stockholm till JFK i New York gick fint och en underbar syn precis innan landning!
Nar jag kom fram drojde det inte lange innan jag var totalt forvirrad. Mitt forsta mal efter att ha tagit mig genom alla sakerhetskontroller och fatt ett OK stamplat i mitt pass, var att fa tag pa Jon som jag skulle halsa pa de tva forsta natterna innan jag den 26:e skulle ta flyget vidare till L.A. Jon bor i New Jersey som ligger i utkanten av New York-omradet kan man saga. Tva tunnelbanebyten och en fantastiskt bultande smarta i huvudet senare, var jag antligen framme och Jon kom och motte mig. Kallt och gratt var det och gammal sno och is lag pa marken overallt man gick, ungefar som hemma sa jag kande igen mig lite iallafall. Men eftersom jag visste att jag om mindre an tre dagar skulle ha solen varmandes i ansiktet gjorde det ingenting, tvartom kandes det sa gott att veta att jag skulle slippa sno och is pa valdigt lang tid snart!
Vi gick till en akta amerikanskt Diner efter att vi lamnat av mina vaskor, och det var gott att bara sitta dar och ata, kanna in stamningen och bara prata engelska, aven om Jon envisas med att prata svenska eftersom han haller pa att lara sig det. Sa han pratade pa mitt sprak och jag pa hans!
Nar vi gick och la oss var klockan runt 12 NY-tid, vilket innebar runt 6 pa morgonen Svensk tid. Sa jag var inte jattepigg om man sager sa, men sov ut ordentligt nasta morgon och var redo for New York!
Men först Peanutbutter and Jelly-lektion:
Vi tog oss in till Manhattan och bara vandrade omkring. Det var ju inte direkt sa att jag kunde shoppa loss med med tanke pa min redan overviktiga vaska, sa vi tog en tur genom stan medan solen sken och manniskorna omkring oss, stressade rusade over gatan med sina to-gokaffe i hogsta hugg...
Jon skulle lamna tillbaka nagra bocker pa biblioteket och det var det absolut storsta och vackraste bibliotek jag nagonsin sett. Och tystaste, man kunde ga runt och bara titta pa den fantastiska arkitekturen och de malade bilderna i taket. En underbar kansla och haftigt att tanka pa hur mycket kunskap, vetenskap och fantasi som kunde fa plats pa ett och samma stalle.
Kvallens middag avnjots pa en jattesot israelisk restaurang, eller det var snarare ett kryp-in vid namn "Hummus Place". Riktigt god mat, och en ny kulinarisk upplevelse for mig. Eftersom Jon ar judisk fick jag ocksa en inblick i och lardom om religionen och dess ritualer och tankesatt. Mycket intressanta och djupa diskussioner blev det, som inte alls hade spraket som hinder utan snarade tvart om, da jag stapplade mig fram pa engelska och han pa svenska. Manga skratt och rättande av grammatiska feltolkningar i var och varannan mening. När klockan började närma sig 8 halv 9 satte min svenskhet in och jag kände att det kanske var dags att tänka på refrängen, eftersom jag ändå skulle gå upp tidigt nästa dag och ta mig till flygplatsen och sen vidare till Los Angeles. Så vi åkte hem och fortsatte våra diskussioner om allt ifrån vädret, till livskriser. En timme från att vi kom hem var allt som behövdes tills dess att min svenskhet var försvunnen och kl 4 på morgonen började jag packa iordning och sov 2 timmar innan jag skulle stiga upp igen.
Väl på bussen till La Guardia Airport några timmar senare kände jag hur lugnet spred sig och jag lutade mig tillbaka med John Mayers ljuva stämma i öronen. Första snöflingan föll och när vi var framme vid flygplatsen var snöstormen ett faktum.
En timmes väntande på att få en ny biljett och när jag väl fick en var det inte förrän kl. 6 nästa morgon. Jag svor lite för mig själv men höll ändå modet uppe. Min första tanke var att stanna på flygplatsen, men efter tre timmar på samma stol på samma café när jag höll på att somna sittandes, gav jag upp och ringde till hotellet som flygbolaget tipsat om. Jag tog en taxi till Queens där hotellet låg och jag hade ingen aning om vart jag befann mig i förhållande till någonting. Hotellet var ett av de lyxigaste och fräschaste jag bott på. Inte för att jag bott supermycket på hotell i mina dar, men ändå! Jag betalade mina 120 dollar, vilket sved lite men var nöjd med mina två bäddade sängar och min flatscreen tv. Jag skojar inte när jag säger att jag låg minst två timmar i varmvattnet i badkaret och när jag sedan beställde äkta amerikansk "take out-food" och låg där i en av mina kingsize-sängar, dröjde det inte länge innan jag somnade som en stock. Klockan var 20.30...
Så, klockan ringde 03.00 och det vara bara att slå numret till flygbolaget för att se om de skulle lyfta som planerat kl. 06.00. Gissa vad? Det var inställt. Det var inställt!!!! Och gissa vad igen, nästa lediga flyg skulle gå nästa dag kl. 13.00. Just då orkade jag inte ens bli arg utan drog bara täcket uppöver öronen och somnade om. Vaknade igen på torsdag morgon och gick ner för att äta frukost och boka en natt till. Frukost, nja det vet jag inte om jag vill kalla det. Massa enportionsförpackningar i plast och allt slängs i samma sopor. Helt sjukt att de inte är längre utvecklade i miljötänk när de är världsledande i så mycket annat. Sorgligt.
Ännu en dag i ett insnöat New York, hur skulle den spenderas. Kände bara för att stänga in mig och sova, men kunde bara inte med det så jag kämpade mig ut i stormen för att ta tåget in till Times Square. 20 minuter max spenderade jag hoppandes mellan pölar av snöblask och satt sedan på tåget tillbaka igen. Tråkig, jag vet. Men jag orkade bara inte, sneakers och skinnjacka gjorde inte saken bättre och jag kunde som sagt inte shoppa en enda pryl. Det blev badkar och hämtmat igen den kvällen och jag var mer än redo att åka till flygplatsen nästkommande morgon.
To be continued....
Ciao
24-28:e Januari:
Resan fran Stockholm till JFK i New York gick fint och en underbar syn precis innan landning!
Nar jag kom fram drojde det inte lange innan jag var totalt forvirrad. Mitt forsta mal efter att ha tagit mig genom alla sakerhetskontroller och fatt ett OK stamplat i mitt pass, var att fa tag pa Jon som jag skulle halsa pa de tva forsta natterna innan jag den 26:e skulle ta flyget vidare till L.A. Jon bor i New Jersey som ligger i utkanten av New York-omradet kan man saga. Tva tunnelbanebyten och en fantastiskt bultande smarta i huvudet senare, var jag antligen framme och Jon kom och motte mig. Kallt och gratt var det och gammal sno och is lag pa marken overallt man gick, ungefar som hemma sa jag kande igen mig lite iallafall. Men eftersom jag visste att jag om mindre an tre dagar skulle ha solen varmandes i ansiktet gjorde det ingenting, tvartom kandes det sa gott att veta att jag skulle slippa sno och is pa valdigt lang tid snart!
Vi gick till en akta amerikanskt Diner efter att vi lamnat av mina vaskor, och det var gott att bara sitta dar och ata, kanna in stamningen och bara prata engelska, aven om Jon envisas med att prata svenska eftersom han haller pa att lara sig det. Sa han pratade pa mitt sprak och jag pa hans!
Nar vi gick och la oss var klockan runt 12 NY-tid, vilket innebar runt 6 pa morgonen Svensk tid. Sa jag var inte jattepigg om man sager sa, men sov ut ordentligt nasta morgon och var redo for New York!
Men först Peanutbutter and Jelly-lektion:
Vi tog oss in till Manhattan och bara vandrade omkring. Det var ju inte direkt sa att jag kunde shoppa loss med med tanke pa min redan overviktiga vaska, sa vi tog en tur genom stan medan solen sken och manniskorna omkring oss, stressade rusade over gatan med sina to-gokaffe i hogsta hugg...
Jon skulle lamna tillbaka nagra bocker pa biblioteket och det var det absolut storsta och vackraste bibliotek jag nagonsin sett. Och tystaste, man kunde ga runt och bara titta pa den fantastiska arkitekturen och de malade bilderna i taket. En underbar kansla och haftigt att tanka pa hur mycket kunskap, vetenskap och fantasi som kunde fa plats pa ett och samma stalle.
Kvallens middag avnjots pa en jattesot israelisk restaurang, eller det var snarare ett kryp-in vid namn "Hummus Place". Riktigt god mat, och en ny kulinarisk upplevelse for mig. Eftersom Jon ar judisk fick jag ocksa en inblick i och lardom om religionen och dess ritualer och tankesatt. Mycket intressanta och djupa diskussioner blev det, som inte alls hade spraket som hinder utan snarade tvart om, da jag stapplade mig fram pa engelska och han pa svenska. Manga skratt och rättande av grammatiska feltolkningar i var och varannan mening. När klockan började närma sig 8 halv 9 satte min svenskhet in och jag kände att det kanske var dags att tänka på refrängen, eftersom jag ändå skulle gå upp tidigt nästa dag och ta mig till flygplatsen och sen vidare till Los Angeles. Så vi åkte hem och fortsatte våra diskussioner om allt ifrån vädret, till livskriser. En timme från att vi kom hem var allt som behövdes tills dess att min svenskhet var försvunnen och kl 4 på morgonen började jag packa iordning och sov 2 timmar innan jag skulle stiga upp igen.
Väl på bussen till La Guardia Airport några timmar senare kände jag hur lugnet spred sig och jag lutade mig tillbaka med John Mayers ljuva stämma i öronen. Första snöflingan föll och när vi var framme vid flygplatsen var snöstormen ett faktum.
En timmes väntande på att få en ny biljett och när jag väl fick en var det inte förrän kl. 6 nästa morgon. Jag svor lite för mig själv men höll ändå modet uppe. Min första tanke var att stanna på flygplatsen, men efter tre timmar på samma stol på samma café när jag höll på att somna sittandes, gav jag upp och ringde till hotellet som flygbolaget tipsat om. Jag tog en taxi till Queens där hotellet låg och jag hade ingen aning om vart jag befann mig i förhållande till någonting. Hotellet var ett av de lyxigaste och fräschaste jag bott på. Inte för att jag bott supermycket på hotell i mina dar, men ändå! Jag betalade mina 120 dollar, vilket sved lite men var nöjd med mina två bäddade sängar och min flatscreen tv. Jag skojar inte när jag säger att jag låg minst två timmar i varmvattnet i badkaret och när jag sedan beställde äkta amerikansk "take out-food" och låg där i en av mina kingsize-sängar, dröjde det inte länge innan jag somnade som en stock. Klockan var 20.30...
Så, klockan ringde 03.00 och det vara bara att slå numret till flygbolaget för att se om de skulle lyfta som planerat kl. 06.00. Gissa vad? Det var inställt. Det var inställt!!!! Och gissa vad igen, nästa lediga flyg skulle gå nästa dag kl. 13.00. Just då orkade jag inte ens bli arg utan drog bara täcket uppöver öronen och somnade om. Vaknade igen på torsdag morgon och gick ner för att äta frukost och boka en natt till. Frukost, nja det vet jag inte om jag vill kalla det. Massa enportionsförpackningar i plast och allt slängs i samma sopor. Helt sjukt att de inte är längre utvecklade i miljötänk när de är världsledande i så mycket annat. Sorgligt.
Ännu en dag i ett insnöat New York, hur skulle den spenderas. Kände bara för att stänga in mig och sova, men kunde bara inte med det så jag kämpade mig ut i stormen för att ta tåget in till Times Square. 20 minuter max spenderade jag hoppandes mellan pölar av snöblask och satt sedan på tåget tillbaka igen. Tråkig, jag vet. Men jag orkade bara inte, sneakers och skinnjacka gjorde inte saken bättre och jag kunde som sagt inte shoppa en enda pryl. Det blev badkar och hämtmat igen den kvällen och jag var mer än redo att åka till flygplatsen nästkommande morgon.
To be continued....
Ciao
Kommentarer
Postat av: Käthe
Vad roligt att du har kunnat börja skriva, Sara! Och så BRA du skriver, underhållande och får man lite info till livs också. När du beskrev bibban i NY tänkte jag ÄNNU en gång: varför gick jag inte in där när jag var i stan för några år sen. Kommer jag tillbaka nån gång är det ett måste. Det var väl där man spelade in nån scen i Sex and the City-filmen eller? Jag ser fram emot vidare äventyr i USA med dig! Roligt, när du nu har börjat på skolan. Kramar!!! Käthe
Postat av: Sara (Storasyster)
Lillan! Vilket äventyr du är ute på! Helt fantastiskt! Jag ska med glädje läsa vidare när du skriver mer. Stor kram från mig
Trackback
