Next step...and one step back
Nu har jag kommit ett steg närmare mitt mål. Den 16:e november har jag bokat tid för intervju på Amerikanska Ambassaden! Vilket innebär en stor grej för mig, jag får åka till Stockholm för första gången i mitt "vuxna" liv. Jag har i princip bara varit på tågstationen och Arlanda 1 gång, och det var i Mars. Så, man kan säga att det ska bli mäkta spännande att spatsera omkring på hufvudstadens gator.
Det bästa med det hela är att jag ska övernatta hos en gammal vän som jag praktiskt taget satt ihop med under tidigare delen av högstadiet. Hon räddade mig när jag hade det som jobbigast och varje dag efter skolan satt vi hemma hos henne och försvann in i fantasins värld. Genom att skriva manus till pjäser och såpoperor med de allra konstigaste intriger skapade vi helt fritt och totally "outside the box". När vi tog en paus ifrån den kreativa konsten tog vi på oss våra jackor och smög runt hörnet. Där öppnade vi den lilla plåtasken med cigariller (ja,ni läste rätt), som vi i all list snott från hennes mamma. Jag hade som uppgift att uppehålla henne medan E snokade reda på dem i hennes väska...och sen stod vi där bakom någon buske, puffade våra munbloss och låtsades vara fina damer från en svunnen tid.
Jag kan inte låta bli att undra vad som hade hänt med min och E:s kreativitet om inte saker och ting blev som de blev. Om inte jag som det så fint heter "växte ifrån" (läs: blev någon annan än den jag är). Hon var en otroligt inspirerande och "utanför lådan-människa" under tiden jag kände henne och jag tvivlar inte en sekund på att hon slutat med att vara det! Därför ser jag verkligen fram emot att träffa denna människa igen efter så många år. Och att jag sen ska få se Stockholm, det får bli pricken över i:et.
Tack å Hej Leverpastej
Kommentarer
Trackback