Drama, draama, draaama...
Nu sitter jag på tåget på väg till Stockholm för min Visa-intervju på ambassaden imorgon förmiddag. Men för att få tillfälle att citera Billy Davidsson (Kjell Bergqvist som polisen i "Smala Sussie"):
- "Jag kan säga som SÅ"
...att det var nära att jag inte kunde åka idag.
Jag har nämligen varit sjukt duktig och förvarat alla viktiga papper i en USA-mapp. I de flesta andra människors värld är detta en självklarhet, men med tanke på den disträhet Gud valde att välsigna mig med, är detta är oerhörd bedrift.
Så, denna viktiga mapp har sedemera släpats fram och tillbaka till jobbet jag vet inte hur många gånger, för att kopiera, faxa, skriva ut och det ena med det tredje. Så utmattad efter en underbar men fullspäckad helg med jobb både lördag söndag, tjejkväll i Kungsbacka på lördagkväll och tretimmarsfika med "allrakäraste syster" Mirja igår efter jobbet, kom jag hem och skulle packa. Passet var INTE DÄR!!!
Man skulle kunna tycka det är typiskt mig att vänta med detta till sista minuten, men faktum är att jag hade så fruktansvärt bra koll på mina USA-grejer, så varför skulle jag kollat det innan liksom?! Ok, så jag letade verkligen ÖVERALLT och efter ett och annat svärord, några liter tårar och ett upprört telefonsamtal till min kära far, bestämde jag mig iallafall för att titta på ett sista ställe en gång till innan jag skulle avboka intervjun. Till saken hör att jag redan hade letat på där en gång innan eftersom det var det andra alternativet efter mappen. Och ajjemänn, där låg passfanskapet och skrattade åt mig!!! Så när jag tillslut ca. 00.45 kom i säng hade ju halva kvällen gått åt att svära åt mitt eget bristande ordningssinne och jag hade självklart även hunnit med att räkna upp resten av mina mindre bra egenskaper. Medan det i själva verket visade det sig att jag faktiskt hela tiden hade till 98% koll på vart jag förvarade mitt pass.
Och bara denna uppenbarelse i sig gjorde att jag inte ens kunde glädjas åt att jag äntligen hittat mitt pass, vilket jag säkert hade kunnat göra om jag inte hade letat på det rätta stället mer än en gång!!! Så jag var lika arg, ledsen och besviken när jag somnade.
Men som min mamma brukar säga: "Är man egensinnig, så är man..."
Ciao!
- "Jag kan säga som SÅ"
...att det var nära att jag inte kunde åka idag.
Jag har nämligen varit sjukt duktig och förvarat alla viktiga papper i en USA-mapp. I de flesta andra människors värld är detta en självklarhet, men med tanke på den disträhet Gud valde att välsigna mig med, är detta är oerhörd bedrift.
Så, denna viktiga mapp har sedemera släpats fram och tillbaka till jobbet jag vet inte hur många gånger, för att kopiera, faxa, skriva ut och det ena med det tredje. Så utmattad efter en underbar men fullspäckad helg med jobb både lördag söndag, tjejkväll i Kungsbacka på lördagkväll och tretimmarsfika med "allrakäraste syster" Mirja igår efter jobbet, kom jag hem och skulle packa. Passet var INTE DÄR!!!
Man skulle kunna tycka det är typiskt mig att vänta med detta till sista minuten, men faktum är att jag hade så fruktansvärt bra koll på mina USA-grejer, så varför skulle jag kollat det innan liksom?! Ok, så jag letade verkligen ÖVERALLT och efter ett och annat svärord, några liter tårar och ett upprört telefonsamtal till min kära far, bestämde jag mig iallafall för att titta på ett sista ställe en gång till innan jag skulle avboka intervjun. Till saken hör att jag redan hade letat på där en gång innan eftersom det var det andra alternativet efter mappen. Och ajjemänn, där låg passfanskapet och skrattade åt mig!!! Så när jag tillslut ca. 00.45 kom i säng hade ju halva kvällen gått åt att svära åt mitt eget bristande ordningssinne och jag hade självklart även hunnit med att räkna upp resten av mina mindre bra egenskaper. Medan det i själva verket visade det sig att jag faktiskt hela tiden hade till 98% koll på vart jag förvarade mitt pass.
Och bara denna uppenbarelse i sig gjorde att jag inte ens kunde glädjas åt att jag äntligen hittat mitt pass, vilket jag säkert hade kunnat göra om jag inte hade letat på det rätta stället mer än en gång!!! Så jag var lika arg, ledsen och besviken när jag somnade.
Men som min mamma brukar säga: "Är man egensinnig, så är man..."
Ciao!
Kommentarer
Postat av: Sara (Storasyster)
Söta! Inte ska du vara ledsen. Lita på att du har koll, för det har du ju uppenbarligen. Hoppas allt går bra i Stockholm. Kram
Trackback
